Båtar / Ships / Shifn / שיפֿן

Fradel Shtok

Swedish Translation:
Båtar

Fullastade båtar
ligger vid en kaj,
färdiga att resa (iväg)
på sin långa färd

”Den där går till Kina”,
säger nån’ till mig –
Oj, vad ska männskor´ göra
borta i landet där?

Små skålar med fat
av finaste porslin –
att för dessa åka till Kina
finns ej reson och rim.

Persien, heter ett annat.
Å, dit är det också långt.
Där växer det på lamm
som siden en slags ull.

Vackra dukar gör de
av yllet sidenlikt
dessa sedan säljs
till någon som är rik

Men jag är inte född
av någon som är rik
och jag kan inte resa
(bort) till en sådan plats

Men vart far då det sista
skeppet som ligger här?
På den finns inget namn
inget land nämns där.

Ingen kan nu säga
vart dess kosa styr,
så mitt dumma hjärta,
varför gladdes du?

Varthän skeppet ska färdas
bryr jag mig inte om –
jag skulle följa med det
om det ville ta mig med.

English Translation:
Ships

Loaded ships
are standing at the docks,
preparing to leave
on long voyages.

“That one’s going to China,”
someone tells me.
What business do people have
in China?

“They make bowls and plates
of beautiful porcelain.”
Hardly a good reason
to go to China.

“Persia,” says another.
Oh, that land is far away!
Lambs in that distant land
have wool like the finest silk.

They make beautiful cloth
from that silky wool
and then sell it
to rich people.

But I wasn’t born
to rich people,
so I won’t go
to that distant place.

Where, pray tell, goes the last one,
the one that’s over there?
There’s no name
of any land upon it.

No one can say
where it’s going.
Then why be so happy,
my foolish heart?

I’m not asking
where that ship is going,
but I’d like to go with it
if they’ll take me.

Transliteration:
Shifn

Ongelodene shifn
Shteyen bay dem breg,
Greytn zikh tsum opgeyn
In a vaytn veg.

“Jene geyt keyn Khine” –
Zogt mikh eyner on –
Oh, vos hobn mentshn
Dortn den tsu ton?

Shiselekh mit teler
Fun sheyn portselay –
Tsulib dem in Khine
Zayn iz nisht keday.

“Persye” heyst eyne.
O, doz land iz vayt.
S´vaksts dort af di shepslekh
Dine vol vi zayd.

Makht men sheyne tikher
Fun dem vol, fun zayd
Un dernokh farkoyft men
Zey tsu raykhe layt.

Bin ikh nisht geboyrn
Bay keyn raykhe layt,
Loz ikh mikh nisht forn
Dort in jener zayt – –

Vu-zhe geyt di letste,
Di wos shteyt ado?
S’iz af ir keyn nomen
Fun keyn land nishto.

Keyner ken nisht zogn
Vu ahin zi geyt,
Vos-zhe narishs harts mayns,
Hostu dikh derfreyt?

Vu di shif vet vandern
Fregn, freg ikh nisht –
Kh’volt mit ir geforn
Ven zi nemt mikh mit.

:In Yiddish
שיפֿן

אָנגעלאָדענע שיפֿן
שטײען בײַ דעם גרעג,
גרײטן זיך צום אָפגײן
אין אַ װײַטן װעג.

״ יענע גײט קײן כינאַ״ –
זאָגט מיך אײנער אָן –
אָך, װאָס האָבן מענטשן
דאָרטן דען צו טאָן?

שיסעלעך מיט טעלער
פֿון שײן פּאָרצעלײַ –
צוליב דעם אין כינאַ
זײַן איז נישט כּדאי.

״ פּערסיע״ הײסט אײנע.
אָ, דאָס לאַנד איז װײַט.
ס׳װאַקסט דאָרט אויף די שעפּסלעך
דינע װאָל װי זײַד.

מאַכט מען שײנע טיכער
פֿון דעם װאָל, פֿון זײַד
און דערנאָך פֿאַרקױפֿט מען
זײ צו רײַכע לײַט.

בין איך נישט געבױרן
בײַ קײן רײַכע לײַט,
לאָז איך מיך נישט פֿאָרן
דאָרט אין יענער זײַט – –

װוּ־זשע גײט די לעצטע,
די װאָס שטײט אַדאָ?
ס׳איז אױף איר קײן נאָמען
פֿון קײן לאַנד נישטאָ.

קײנער קען נישט זאָגן
װוּ אַהין זי גײט,
װאָס־זשע נאָריש האַרץ מײַנס,
האָסטו דיך דערפֿרײט?

װוּ די שיף װעט װאַנדערן
פֿרעגן, פֿרעג איך נישט –
כ׳װאָלט מיט איר געפֿאָרן
װען זי נעמט מיך מיט.

Fradel Shtok’s Yiddish poetry and prose is distinctive for its treatment of the inner sensual lives of Jewish women. Immigrating to America from the Galician shtetl of Skale at age seventeen in 1907, she published poems and short stories in several anthologies and literary journals, especially those of the literary group Di Yunge [The Young Generation].”